Imorgon ska jag och systeryster fiska kräftor med våra småkusiner. Den äldsta är sex, sen fyra och minstingen två. Det är väldigt underhållande att passa de barnen. De två äldsta behandlar systeryster som en gud. Särskilt fyra åringen. Om systeryster sa att hon skulle sluta äta glass skulle fyraåringen göra det också. Anledningen? Ja, systeryster gör ju det. Sexåringen har väl såsmått insett att systeryster inte är någon gud, men tycker fortfarande att hon är en av de coolaste människor i hela planeten. (det är hon inte..)

Två åringen och jag är väldogt tighta. Vi brukar gå på promenader tillsammans, ofta för att titta på hönsen (hatar fåglar) titta på katterna (han hittade våran lillekatt) och kossorna. Och att titta på pappa. Det häftiga med min pappa (hans morbror) är att han har massa coola maskiner som lillpojken får vara med. Fyraåringen är också ett fan av min pappa. Och alla andra barn..

Tur, för både jag och systeryster kan komma på roligare saker än att tvätta en traktor (jag är redan uppe i hundra, bara jag skrev den meningen) Men folk (lite yngre människor) har börjat bråka om vem som ska få tvätta den..visst bråkas det när jag ska tvätta den där enorma maskinen med, men inte för att jag vill göra det. Ett sidospår..

Nåväl. Våra småkusiner är väldigt mysiga och de älskar oss. Jag älskar dem med. Men mest älskar jag att för de där småliven är jag bland de coolaste människorna på planeten. Ungefär som Obama är för mig..