Jag vaknade med nackspärr imorse vid halv sju. Jag bestämde mig för att somna om. Här är jag. Om en halvtimme ska jag befinna mig på kulturskolan. Jag måste dra på mig lite kläder, packa grejer. Men ärligt. Jag orkar inte. Jag vill sova. Eller nej, får jag önska? Då önskar jag att vi skulle träna i den teaterlokal som är precis nedanför huset här. När vi gjorde det förra året, då gick jag upp en halvtimme innan, hamnade på plats genom att lämna min flotta boning en minut i. Men som sagt jag har bråttom...

Så iväg och sjung, du harkliga Drama^^

Godmorgon! Kan jag säga för första gången på länge, brukar inte vakna tillräckligt tidigt för att hinna in här på morgonen..

Nåväl. Idag ska jag promenera till skolan och befinna mig där. Kan förresten fortfarande gå rakt, trots svinisvaccinet, så det kommer inte ta så lång tid att gå dit. Sen måste jag göra en matlåda till imorgon. Vi ska spela teater hela dagen. Jag är nervös inför det. Jag lovar att jag kommer klanta till det och behöva göra om skiten femtielva gånger så jag inte hinner sova..

Men, godmorgon som sagt!

Jag är slarvig. Har tappat min mobil. Jag är lat. Har inte orkat fixat tillbaka mitt gamla (och billiga) nummer från telia. Istället har jag ett asdyrt hos comviq, den söta hunden. Eftersom jag inte är gjord av pengar så ringer jag sällan från min telefon. Mamma och pappa klagar mycket. När jag väl ringde i måndags:

Drama: Hej, det är jag.
Mamma: hej!
Drama: vad gör ni?
Mamma: pappa är och spelar badminton och jag kollar på TV
Drama: jaha, var spelar pappa badminton då?
Mamma: i byn
Drama: okej.
(kan hon bli mer dryg eller??)
Drama: såå, vad tittar du på då?
Mamma: jag måste gå till köket, så popcornen inte bränns fast i grytan.
Drama: ehh??
Mamma: jag ringer upp dig sen.
*klick*

Det är nästan exakt en månad kvar tills jag och la familia de Drama drar till Thailand. Och Gun, klart du får följa med. En grej skulle vara om du tränade ganska rejält med yoga=lättare att få ner dig i väskan^^

En annan grej som stör mig lite är att jag ännu inte kommit på något viktigt jag kan göra i Thailand. Mina medresenärer är inte så peppade på sånt som jag är intresserad av. Mamma är mitt största hopp. Jag är fortfarand pepp på att åka till ett barnhem och ge dem grejer. Men trots internetsökningar har jag inte hittat något i närheten av Kho Lanta. Tipsa gärna om ni vet något om det..

De andra planerer forsränning (don't think so), elefantridning (över min döda kropp), shopping (nej tack), jag skulle uppskatta att åka till tempel..

Jag är febrig. Men jag kan gå framlänges!!!! Det var ju skönt. Jag har pissont i armen. Men det lär väl gå över tills vi ska till Thailand. Innan bryr jag mig faktiskt inte. Det är jämt skitväder och inget kul att vara ute. Har jag ont i armen kanske vardagen får en guldkant? Att någon bär mina prylar osv. Det vore trevligt.

Sitter här och tänker på baconvaccinet och vill delge er en liten historia.

I början, precis när vaccineringen började närma sig, satt vi som ska till Thailand delen av släkten och pratade. Jag och pappa var då helt övertygade om att vi inte skulle ta (andra var mer öppna för förslag) och vi trodde nog vi skulle lyckas få skiten innan Thailand. Då börjar pappas bror "skryta":

"Ja, men vi får i alla fall gratis spruta från jobbet"

Alla blir tysta. Stirrar på honom. Till slut säger hans yngsta dotter:

"du vet att det är gratis? Och att alla i hela Sverige får det gratis?"

Jag äter bacon (KRAV märkt såklart) för att hämnas på de fanskapen som förde pandemin till oss. Jag ska ta spruta imorgon (klen som jag är dör jag väl av skiten om jag får själva sjukdomen) och nej, jag vill inte. Är rädd. Kan man kanske ta medicinen i tablett form?

Anledningen till att uppdateringen igår inte var alls, beror på att hårddisken på min kära skoldator antagligen bestämde sig för att gå in i väggen.

Nu har jag fått låna pappas bärbara. Fast den borde egentligen inte vara hans. Han har använt den en gång, sen blev han irriterad över att den inte funka som vanligt. Vart jag vill komma? gedentilldrama^^

Min pappa hade hittat en fantastisk sida på internet om Thailand, eller, mer specifikt placet vi ska till. Den sög. På "hälsa och sport" föreslog de strandpromenader. Eh? oj. Ja, bra idé.

Men anledningen till att jag överhuvudtaget gick in på den där sidan, var för att jag vill kolla ifall det finns något barnhem i närheten. Alltså max två timmar enkel resa bort... Jag hade tänkt samla ihop lite grejer och lämna där. Så man gör något värt på resan också, inte bara solar och så.

Men jag hittade som sagt va ingenting på den där sidan.. Får googla.

i min korgstol och äter mandariner. Tänker på hur synd det är att jag inte får skapa kompostering här..

Vad gör ni?

Jag skulle vilja rädda världen. Men det är ett så stort jobb, ett så svårt jobb. Det känns så svårt. Och sen är det så mycket annat som jag kämpar med. Men jag kan fanimej det här. Och visst så tar det tid, men nog kan jag.

Jag hoppas att ni också känner att ni kan allt, oavsett förutsättningar, för vi kan.

(who am i kidding, texten var egentligen bara pepp till mig själv)

Hej

Jag är lite ledsen, inte för det dåliga uppdateringen..(eller jo, lite) utan för att mitt humör sjunker fortare än det kan stiga. Men det löser sig, jag har gjort det förut och kan göra det igen!

Men nu är jag hos mormor, och det är det nästbästa stället jag kan vara på. Helst skulle jag vara hemma i studentlägenheten. Trots alla stökiga fiskepojkar och fulla restaurangelever. Jag gillar att det är lite liv. Men nu är det ju inte så. Istället har jag sett till att jag gör så mycket annat än att vara hemma jag bara kan. Det håller åtminstone i en vecka.

Sen på fredag (till söndag) sticker jag till Gävle och miljötinget, någon som ska dit?

Ännu en dag

Jag ska snart göra det och jag måste faktiskt göra det där! Jag hatar alla måsten, jag orkar inte. Fattar inte hur det kommer sig att vi har så förbaskat mycket att göra jämt. Måste det vara så??

Jag undrar hur många som kommer ihåg, DETTA, tänker ni på det ibland? Orkar ni ta in det? Jag tycker att det känns helt enormt stort..

Vore enormt tacksam om någon stackare tog sig tid och guidade steg för steg hur man bildlänkar på bloggen. Lägg det på idiot nivå, som om det är den dummaste personen i världen du ska förklara för, imofftoschool^^

Så här är det. Jag känner mig förbaskat vilsen och trött.

Jag tror jag ska söka lite stöd hos en läkare. Få viss sjukskrivenhet. Jag tror jag håller på att bli utbränd. Jag vill inte bli det, jag tror jag nöjer mig med det som är nu. Jobbigt. Stressen. Pressen. Gråten.

Ja, nu vet ni varför jag är så knasig för tillfället. Och nu ska jag fortsätta hetsäta mandariner.

Lite roligt är det att jag ÄNTLIGEN kommit in i min egen lägenhet igen. Nåväl, nu släpper vi det där jobbiga ämnet.

Alla snackar blogawards på bloggarna som jag hunnit skumma igenom, varför visade inte TV 400 det direkt igår, jag skulle lätt kollat och varit avis på de som hade det roligt där. Istället tittade jag på körslaget och åt frysta jordgubbar. Medans jag åt de små kalla röda bären så blev jag alldeles rörd av Caroline af Ugglas "Snälla, snälla, snälla" medan jag vred mig av skratt till Olas pojk kör från Lund och deras moves.

Nåväl. Jag överlevde helgen. Gjorde ni?

Jag. Har. Träningsvärk. Efter. Dansen.

Typ. "Charmen" med dans är ju att man använder sig av muskler man inte visste man hade. Nu känner jag dem. Tydligt.

Eftersom jag inte hinner somna om, ska på praktiken sista dagen, så jag tittar på gomorron sverige. De har ju i alla fall inte reklam. Men det jag stör mig på är att de räknar ner till en världensbarngala. Det är skitbra att man uppmärksammar barn, det är inte det. Men varför hjälps inte TV3, SVT, Kanal5 och TV4 åt med rosa bandet istället? Nu är det ju rosabandet kampanj ÖVERALLT, utom på SVT där man huxigt och fluxigt bestämt sig för att ha en världensbarngala istället, hur mycket pengar tror ni vi har råd att skänka på en månad? Hade det inte varit bättre om vi haft en barnmånad också?

Jag gillar verkligen rosa. Därför gillar jag att vi har en rosa månad, oktober, där vi sätter bröstcancer i fokus. på sidan står även hur man sms:ar in ett bidrag, vilket jag ska göra!

ja, den här inledningen betyder ju att vi ska snacka bröst och rosabandet kampanjen.

Idag köpte jag geisha choklad, två stycken, de stödjer rosa bandet och är enormt goda. Dessutom skedde köpet på ICA, som är en huvudpartner i rosabandet kampanjen. Nu är sötsuget stillat med gott samvete.

Sen bjuder jag på två tutthistorier också.

Den första:
Idag har jag haft dans (=mycket hopp), då krävs ju för oss framåt tyngda att vi ska ha ordentligt stöd. Eftersom mellanmjölks Sverige inte har särskilt mycket till övers i sportBH väg för oss smala med enorma boobies får vi göra det bästa av situatuionen. TVÅ sportBH:ar hade jag på mig, så idag när jag blev anfådd hade jag svårt att andas, jag var så himlans tillplattad!

Den andra:
Min praktikarbetsplats har plats för alla. Man kan vara hyper smart á la Marie Curie (den coolaste vetenskapskvinnan) eller mindre smart à la Maria Montazami eller helpantad som den bruden som är huvudperson i min historia.
Rummet är fullt av ungdomar i äldre tonåren. Lärarna har pratat klart, det är "frågestund"
Bruden: smeker sina bröst måste man typ tänka och sånt här?
När hon har ställt frågan slutar hon smeka sig själv och tittar frågande på lärarna.

Med detta vill jag säga, stöd rosa bandet!

"Det räcker för ett godkänt" uppkörningsmannen

"Grattis lilla Drama" körläraren

"tack" Dramaqueen

"Grattis!!!! *en enormt hård kram till Drama* Åh vad kul *en halv kram till min körlärare*" Min papput

"FAN VA BRA" systeryster

"JA, jag har en privatchaufför" systeryster

Godmorgon!

Jag har lite bråttom iväg nu. Ska vara på ett möte om en halvtimme, tar typ tio minuter att gå dit så jag behöver bli mer effektiv. Behöver tex bättre kläder på mig, men framförallt linser. Annars kommer ni höra detta imorgon på dagens Eko "Ung kvinna hittades under gårdagen död, hon har troligen gått in i ett träd...nu över till vädret"